Harald Persson

Äktenskap med Anna Månsdotter ((ca 1683) - 1765)

Noteringar

Ur Dödboken:
"_Om Lögardags Morgon dödde smeden Harald Persson på Ögierdet, som gift warit med sin efterlämnade hustru Anna Månsdotter i 32 ½ åhr och aflat tillsammans 7 st, barn ,4 söner och 3 döttrar af hwilka 4 söner nu i lifwet, warit länge besvärad med bröstsiuka och lungesot, men sengliggande ther Allenast åtta dagar, gammal war han 53 ½ åhr, begrofs then 2 dito, Dil wisitationes Mariae, som inföll på dnia 5 p: Trinit.".

Ur Domboken:
Enligt domboken den 23 oktober 1728 var han instämd till tinget för att ha sålt öl och brännvin på Böndagen till Lars Börgesson i Lij och hans son Börje Larsson och "därjemte fört ett oanständigt lefverne på Ögiärdet". Flera vittnen var kallade, en del av dem var frånvarande och de närvarande hade knappast märkt något onormalt. De åtalade blev befriade från anklagelsen i brist på bevis.

Den 21 januari 1730 var han åter instämd till tinget "Croneländsmannen Bengt Holmström å Embetets wägnar instämbt Harald Persson på Ögierdet Fiäråhs sockn derföre at han åtta dagar efter sidstln.e Ohlsmässe med hugg och slag öfwerfallit Jöns Larsson i Skoug Förlanna Sockn.
Harald Persson tillstår att han gifwit Jöns Larsson 2ne slag af hans egen kiäpp, eftersom han ref neder en grinn ock körde derigenom såsom en förbuden wäg".
Utslag den 22 jan. 1730 Nr:17. Då som nu var det förbjudet att ta lagen i egna händer, Jöns Larsson hade inte rätt att riva ner grinden"men derföre hade Harald Persson icke mackt med hugg ock slag honom öfwerfalla, uthan derpå sökja boot hos TingzRn: fördenskull bör Harald Persson efter det 13. Cap. Sö---B---med wilje, för desse 2ne käppslag böta sine sex marker silfermynt till treskiptes?":

Den 14 januari 1738 är Harald Persson åtalad för att ha stulit 2 galtar från länsman Ekholm. Grisarna hade gått på gemensamt bete i ollonskogen, när de drevs hem från skogen släpptes de i en instängd gård i Lij och de tre män "hvilka Swinedrifterna om händer haft"hade bestämt att ingen borde ta hem några svin förrän alla ägarna var närvarande"ock hwar kjende sitt märke"
Harald Persson tog dock hem 2 treårs galtar och slaktade på natten. På morgonen upptäcktes att länsmann Ekholms galtar saknades. Vid besiktning av de av Harald slaktade grisarna var den ena märkt på örat med ett "durchslop". Den andra hade "bak i hasarne märke efter tiuder".Detta antogs bero på att "innan the drefwos bort af hårdt tiudrande således märkte blifwit".
Harald Persson påstod" i thet högsta, thet han icke emot bättre wet tillgripit andras swin utan har godwilligt lämnat ifrån sig fläsket af thet ena swinet, så snart han förmärkt, thet han sig thärpå misstagit"Harald försökte få förlikning till stånd utan att lyckas. han dömdes " i kraft af 47. cap: M:B.(Missgärningsbalken) skiähligt fhet bör Harald Persson för thetta snatterij böta hälften af wärdet som är fem dahl.Smt (Daler silvermynt) eller i brist af bot um plickta med tre dagars fängelse.".Vidare ska han betala 5 daler för tidsspillan och rättegångskostnader samt 5 Daler till Anders Persson i Hede "hwilken förestått hela driften ock för åtskillige swijn som förkommit är answarig".
Harald blir dömd för att ha tagit den ena galten, för den andra "then icke uti Harald Perssons hus igenfunnits, blifver han befriad." .

Ur "De levde i Halland " av Oskar Andersson : I § 18 Fjäre härads dombok den 8 juni 1742 har " Kronolänsman Välborne Hr Peter Schultz på kyrkoherdens i Fjärås Vählärevärdige Hr Magister Severius Wallins skriftliga angivande låtit instämma bonden på Ögärdet Harald Pehrsson för Dhet han skall föra et liderligt lefverne och gådt til Herrens Heliga Nattvard, sedan han dagen och hela natten förut skall ha öfverlastat sig medh starka drycker, och medh andra, som jämbvähl varit druckna, slagits, hvaraf han i ansiktet erhållit åtskilliga blånader och refvor, hvilka nog syntes , då han begick Herrens Nattvard,men kyrkoherden ei förrän efteråt fådt hveta, hvarav han dhem bekommit,som ska ha skidt hos skogvaktaren Börje Larsson, hvilken bor i een backestuva strax vid Fjärås kyrka och idkar oloflig öhlsalu, hvarför länsman jämbvähl honom inkalladt som ock skräddaren Oluf Mårtensson, medh hvilken Harald Persson egenteligen skall ha råkadt i slagsmål"
Sådant betende ledde givetvis till stränga böter

Personhistoria